Waldorfakademien

Hem Waldorfakademien Waldorfpedagogik Utbildningsplan Introduktionsutbildning Waldorfklasslärare Ämnes/Bildlärare Distansutbildningar Ansökan Antagning Kursavgift Studiemedel Arbetsmarknad Kontakt	I. BESLUT OM FASTSTÄLLANDE Denna utbildningsplan har fastställts 2000-05-02 av styrelsen vid Waldorfakademien i samråd med lärarkollegiet. Utbildningsplanen är en beskrivning av hur Waldorfakademien utformar waldorfklasslärarutbildningen för årskurserna 1-7. Utbildningsplanen anger en huvudinriktning för utbildningsprogrammet och skall vara styrande för de mer detaljerade kursplaner som utformas av lärarkollegiet och de ämnesansvariga lärarna. II. UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTBILDNINGEN Waldorflärarutbildning vilar på en helhetsbild av människan. I denna helhet ingår forskning och beprövad erfarenhet. Dessutom vilar waldorflärar- utbildning på konstnärlig grund. Konstnärligt skapande ger en mångsidig skolning och erfarenheter i skapande arbetssätt och gör de studerande förtrogna med att ständigt kunna anpassa sig till nya situationer. Utbildning till waldorfpedagog skall liksom all annan högskoleutbildning utmärkas av ett sakligt förhållningssätt till påståenden, teorier och värderingar. Utbildningen är en bildningsprocess i vilken den studerande skall utveckla djup och allsidig kunskap, och förmågan att stiga in i skapande processer av vitt skilda slag. Utbildningen skall förbereda på läraryrket som gör det möjligt att fullfölja waldorfskolans kursplan som ansluter sig till de nationella övergripande undervisningsmålen. Vi lever i en värld präglad av en historiskt sett snabb omvandling. Framtidens lärare har till uppgift att förbereda alla elever på aktivt deltagande och nyskapande i samhällslivet. Framtidens lärare skall kunna förmedla ansvarskänsla för aktivt deltagande i de samhällsförändringar som bidrager till att människan kan leva ett sunt liv i balans med de naturliga och andliga resurserna. Waldorfskolan skall såsom skolan i övrigt vara en social mötesplats för skilda kulturer där alla elever, oavsett social och etnisk bakgrund eller kön, kan utvecklas efter sina förutsättningar. Läraren behöver djupa och breda kunskaper som grund för urval och organisering av arbetet i skolan. Därtill behöver waldorfläraren en mångsidig konstnärlig skolning för att kunna behärska olika kreativa uttryckssätt och arbetsformer. Den öppna och kreativa yrkesrollen omfattar en strävan till fortsatt kunskapsutveckling och personutveckling och en beredskap att pröva och ompröva verksamhetens innehåll och form. III. KONSEKVENSER FÖR LÄRARUTBILDNINGEN Lärarens arbete är således komplext och rymmer flera olika aspekter, oftast sammanvävda. I utbildningen skall dessa olika aspekter studeras, bearbetas, övas och praktiseras. Utbildningen skall ge kunskaper om barns och ungdomars utveckling och deras olika förutsättningar, för att kunna främja såväl elevernas allsidiga kunskapsutveckling som deras etiska, känslomässiga och sociala utveckling. Utbildningen skall ge kunskaper i och en helhetssyn inom olika ämnesområden samt en förmåga till ämnesövergripande och processinriktat tänkande. En mycket viktig utgångspunkt för utbildningen är den antroposofiska helhetssynen på människan och på barns och ungdomars utveckling i både individuellt och socialt avseende. Förutom djupa ämneskunskaper skall utbildningen ge goda kunskaper och färdigheter i didaktik. Frågor om urval och förmedling av val av undervisningsinnehåll och arbetsformer skall kunna relateras till elevers olika utvecklingsstadier. Det intima samspelet mellan waldorfskolans kursplan och elevernas olika behov och förutsättningar i olika åldrar skall särskilt bearbetas. Att didaktiken i waldorfskolan bygger väsentligt på konstnärligt skapande beaktas särskilt. Den studerande skall vidare få kunskaper om olika sätt att organisera verksamheten i klassrummet i relation till waldorfskolans värdegrund och mål. Detta innefattar kunskaper om olika arbetsformer, elevmedverkan, demokratisk fostran, liksom kollegialt samarbete inom lärarkåren. Utbildningen skall vidare ge kunskaper om friskolornas organisationsformer och villkor i samhället. Utbildningen skall ge rika möjligheter för den studerande att utveckla inre självkännedom som är en mycket viktig utgångspunkt för allt pedagogiskt arbete. I ett avslutande examensarbete skall den studerande redovisa ett självständigt arbete med anknytning till den kommande yrkesrollen. IV. FÖRVÄNTNINGAR PÅ DE STUDERANDE Den studerandeskall ha ett aktivt ansvar för sin egen utbildning till lärare. Den studerande skall ta på sig en aktiv och kreativ roll. Den för waldorflärarutbildningen viktiga mångsidiga konstnärliga bildningen kan bara uppnås genom den studerandes höga och kontinuerliga närvaro (minst 80%). Under utbildningen betonas det personliga och sociala ansvaret. Den studerande skall aktivt medverka i gestaltningen och genomförandet av sin utbildning, och bidraga till att akademien kan utvecklas till en kulturell mötesplats. Alla studenter förväntas aktivt bidraga till skapandet av gemensamma fester, högtider och avslutningar. V. FÖRVÄNTNINGAR PÅ LÄRARUTBILDARE Rudolf Steiners antroposofi och pedagogiska idéer utgör det viktiga fundamentet i denna utbildning. Därför skall lärarutbildaren vara förtrogen med Steiners helhetssyn på barnet samt kunna relatera denna till andra pedagogiska synsätt. Lärare inom waldorflärarutbildningen skall ha goda ämneskunskaper, pedagogisk beprövad erfarenhet och en forskande och nyskapande grundhållning. Lärarutbildaren skall stimulera den studerande att bilda sig, att reflektera över förvärvade kunskaper samt över den praktik hon/han möter. En viktig uppgift i undervisningen är att synliggöra ämnenas historiska bakgrund och ge visioner om deras framtida utveckling. Lärarutbildaren skall förmedla en god kännedom om hur olika ämnen samverkar och utvecklas genom årskurserna utifrån insikten i elevers behov i olika åldrar. Att inspirera och handleda studenterna så att var och en kan utveckla sin egen yrkesidentitet skall vara lärarutbildarnas främsta mål. VI. LÄRARKOLLEGIET Alla utbildare vid Waldorfakademien tillhör lärarkollegiet. Kollegiet samlas varje vecka till lärarmöte för att följa upp och besluta om det kontinuerliga arbetet. Gäst- och timlärare som inte har möjlighet att deltaga i det kontinuerliga arbetet informerar sig regelbundet om denna planering. Lärarkollegiet skall förverkliga de övergripande i utbildningsprogrammet beskrivna målen genom att medvetet skapa ett utbildningsklimat där forskning, konst och praktiskt pedagogiska frågeställningar kan mötas och befrukta varandra och där de studerandes utveckling följs upp i bästa möjliga samarbetsanda. VII. UTBILDNINGENS STRUKTUR OCH HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Utbildningsprogrammet för waldorflärarexamen har inriktningen mot undervisning i åk 1-7. Termin 1-2: Basår Termin 3-5: Allmän lärarkunskap 20v med praktik (12v) Bred ämneskunskap åk1-5. Konstnärliga och hantverksämnen (10v) Matematik/NO-ämnen (14v) Svenska/SO-ämnen (14v) Termin 6-7: Allmän lärarkunskap med praktik (8v) och examensarbete (10v). Konstnärliga och hantverksämnen (12v). Matematik och NO-ämnen samt Svenska/SO-ämnen inkl. ämnesdidaktik åk 6-7 (10v). Basår (Introduktionsutbildning) Grundläggande studier i antroposofi och barnets utveckling varvas med praktiskt-konstnärliga övningsämnen som eurytmi, musik, flöjtspel, körsång, målning, formteckning, drama, träarbete och bokbindning. Waldorfskolans kursplan presenteras och exemplifieras. Olika ämnen bearbetas med en bred allmänbildande och personutvecklande utgångspunkt. Studier av den första 7-års-perioden och waldorfförskolepedagogiken tas upp i förbindelse med övningar i sagoberättande och bearbetning av olika naturmaterial. En veckas auskultation under termin 2 ger en första inblick i hur waldorfskolan eller waldorfförskolan fungerar. Den studerande gör muntliga och skriftliga redovisningar till olika teman. Gemensamma årstidsfiranden, månadsfester och avslutningar ger tillfällen för olika klasser att visa för varandra något man arbetat med. I slutet på varje termin förs enskilda uppföljningssamtal. Inriktningen på utbildningen bestämmer den studerande senast i slutet på andra terminen. Allmän lärarkunskap Denna del av utbildningen omfattar alla grundläggande och fördjupade studier och konstnärliga övningar som har sin utgångspunkt i antroposofin och den allmänna waldorfpedagogiska helhetssynen. Därtill räknas också praktiken och ett examensarbete. Denna del utgör ca. hälften av utbildningen och utgör dels egna studier dels är den sammanvävd med ämnesstudierna. Under introduktionsåret läggs grunden för den allmänna lärarkunskapen. Den allmänna lärarkunskapen omfattar studier i ämnena pedagogik, metodik och ämnesövergripande kurser. Den är starkt inriktad på waldorfpedagogikens synsätt och metoder. Steiners antroposofi och pedagogiska idéer utgör fundamentet i denna del av lärarutbildningen. Här läggs olika perspektiv på lärarrollen och skolverksamheten under respektive terminer. I den allmänna lärarkunskapen ingår kunskaper om grundläggande läs- och skrivinlärning och matematikinlärning. Därtill hör även grundläggande läs- och skrivsvårigheter som t.ex. dyslexi. Fr.o.m. termin 3 är den allmänna lärarkunskapen sammanvävd med ämnesstudierna. Ämneskunskaperna får sin förankring i den antroposofiska människokunskapen. Metodik och didaktik bearbetas utifrån målsättningen att stödja barnets utveckling. Under de sista terminerna inriktas studierna på frågor om teori och praktik samt vetenskapligt och konstnärligt forsknings- och utvecklingsarbete med anknytning till skolverksamheten. Lärarens olika roller som kunskapsförmedlare, konstnär och ledare tas upp liksom friskolornas villkor i samhället, föräldrarsamarbete och samarbetsformer i ett lärarkollegium. Utbildningen avslutas med ett examensarbete med bl.a. utgångspunkt i erfarenheter från praktiken. Ämnesdidaktik knuten till ämnesstudier inräknas ej i den allmänna lärarkunskapen. Ämnesstudier Teoretiska, konstnärliga och hantverksmässiga ämnen ska balansera ut varandra under utbildningen. Ämnesstudierna syftar till att den studerande förvärvar relevanta kunskaper och konstnärliga förmågor i olika ämnen för årskurserna 1-7. De ger en kunskapsgrund utifrån vilken läraren under sin verksamma tid kan förnya sina ämneskunskaper, deltaga i utvecklingsarbete och utveckla sin undervisning. Ämneskurserna kan vara ämnesspecifika eller övergripande. I kurserna ingår valfria fördjupnings- respektive breddningsalternativ. Ämnesstudierna skall ha en didaktisk anknytning. Genom denna förvärvar den studerande bl a kunskaper om och färdigheter i den för waldorfskolan specifika periodläsningen och hur ämnesstoffet kan anpassas på ett meningsfullt, begripligt och kreativt sätt för elever på olika stadier. Under termin 4 redovisas en ämnesinriktad uppsats som omfattar 5 studieveckor. Under termin 5 redovisas ett enskilt arbete med utgångspunkt i konsten. Kursplaner för de olika ämneskurserna inkl. kurslitteratur tillhandahålls av ansvariga ämneslärare. Praktik I utbildningen varvas praktik och teori. Praktik förläggs i huvudsak till waldorfskolor men kan i vissa undantagsfall också genomföras i andra utbildningsmiljöer (totalt ca. 20 veckor). Under praktiken skall den studerande omsätta vunna kunskaper och färdigheter och inhämta erfarenheter som ger utgångspunkter för de mer teoretiska studierna. Praktiken skall ge en allsidig bild av skolans verksamhet. Den studerande behöver få erfarenhet från olika skolmiljöer. I den avslutande praktiken under termin 6 skall hela lärararbetet prövas. Riktlinjer för praktikanten och handledaren samt målsättningar för olika terminers praktikperioder finns tillgängliga på sekretariatet och delas ut inför aktuella praktikperioder. Praktikplatser ordnas av en särskild praktikgrupp vid Akademien, som samordnar skolornas erbjudna platser med studenternas önskemål. Examensarbete Examensarbetet omfattar en teoretisk och en praktisk-konstnärlig del, motsvarande 10 veckors studier. Muntlig och skriftlig redovisning sker i slutet av 7:e terminen. VIII. VILLKOR FÖR BEHÖRIGHET / URVAL AV SÖKANDE / ANTAGNING För att bli antagen till waldorflärarutbildning krävs att den sökande har genomgått 3-årig gymnasieutbildning eller motsvarande. En skriftlig ansökan skickas till Akademien senast den 15 april inför höstterminens och senast den 15 november inför vårterminens kursstart.. Vid antagningsintervjun skall den sökande visa viss begåvning och ett levande intresse för konstnärligt skapande. Den sökande skall ha en viss kännedom om antroposofi och waldorfpedagogik. Att ha erfarenhet av undervisning med barn i olika åldrar är en fördel. Den sökande skall ha läst och godkänt Akademiens utbildningsplan och riktlinjer/regler innan han/hon börjar studierna. IX. BETYGSÄTTNING Vid bedömning används något av uttrycken Godkänd eller Icke Godkänd. X. EXAMENSBEVIS Waldorfakademien utfärdar examensbevis efter avslutad utbildning. XI. AVRÅDAN De studerandes utveckling under studietiden skall följas fortlöpande för att vid behov kunna hjälpa studerande med problem i utbildningen. Uppstår bland lärarna eller utbildningsledare tveksamhet om en studerandes möjligheter att med godkänt resultat fullfölja en påbörjad utbildning eller om dennes lämplighet att utöva läraryrket, skall prövas om den studerande bör rådas att inrikta sina studier mot annan yrkesverksamhet. Sådan prövning bör ske så tidigt som möjligt. Prövningen skall göras av utbildningsledningen i samråd med berörda lärare och den studerande. Om prövningen leder till att den studerande avråds från fortsatt utbildning skall den studerande beredas möjlighet att diskutera alternativa utbildningar. XII. TILLGODORÄKNANDE Prövning huruvida en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande ankommer på Waldorfakademiens utbildningsledare i samråd med intagningsnämnden. Uppdaterat 2003-08-18 Styrelsen vid Waldorfakademien.	Bilder från undervisningen

I. BESLUT OM FASTSTÄLLANDE

Denna utbildningsplan har fastställts 2000-05-02 av styrelsen vid Waldorfakademien i samråd med lärarkollegiet. Utbildningsplanen är en beskrivning av hur Waldorfakademien utformar waldorfklasslärarutbildningen för årskurserna 1-7. Utbildningsplanen anger en huvudinriktning för utbildningsprogrammet och skall vara styrande för de mer detaljerade kursplaner som utformas av lärarkollegiet och de ämnesansvariga lärarna.

II. UTGÅNGSPUNKTER FÖR UTBILDNINGEN

Waldorflärarutbildning vilar på en helhetsbild av människan. I denna helhet ingår forskning och beprövad erfarenhet. Dessutom vilar waldorflärar- utbildning på konstnärlig grund. Konstnärligt skapande ger en mångsidig skolning och erfarenheter i skapande arbetssätt och gör de studerande förtrogna med att ständigt kunna anpassa sig till nya situationer.
Utbildning till waldorfpedagog skall liksom all annan högskoleutbildning utmärkas av ett sakligt förhållningssätt till påståenden, teorier och värderingar. Utbildningen är en bildningsprocess i vilken den studerande skall utveckla djup och allsidig kunskap, och förmågan att stiga in i skapande processer av vitt skilda slag. Utbildningen skall förbereda på läraryrket som gör det möjligt att fullfölja waldorfskolans kursplan som ansluter sig till de nationella övergripande undervisningsmålen.
Vi lever i en värld präglad av en historiskt sett snabb omvandling. Framtidens lärare har till uppgift att förbereda alla elever på aktivt deltagande och nyskapande i samhällslivet. Framtidens lärare skall kunna förmedla ansvarskänsla för aktivt deltagande i de samhällsförändringar som bidrager till att människan kan leva ett sunt liv i balans med de naturliga och andliga resurserna.
Waldorfskolan skall såsom skolan i övrigt vara en social mötesplats för skilda kulturer där alla elever, oavsett social och etnisk bakgrund eller kön, kan utvecklas efter sina förutsättningar. Läraren behöver djupa och breda kunskaper som grund för urval och organisering av arbetet i skolan. Därtill behöver waldorfläraren en mångsidig konstnärlig skolning för att kunna behärska olika kreativa uttryckssätt och arbetsformer. Den öppna och kreativa yrkesrollen omfattar en strävan till fortsatt kunskapsutveckling och personutveckling och en beredskap att pröva och ompröva verksamhetens innehåll och form.

III. KONSEKVENSER FÖR LÄRARUTBILDNINGEN

Lärarens arbete är således komplext och rymmer flera olika aspekter, oftast sammanvävda. I utbildningen skall dessa olika aspekter studeras, bearbetas, övas och praktiseras. Utbildningen skall ge kunskaper om barns och ungdomars utveckling och deras olika förutsättningar, för att kunna främja såväl elevernas allsidiga kunskapsutveckling som deras etiska, känslomässiga och sociala utveckling. Utbildningen skall ge kunskaper i och en helhetssyn inom olika ämnesområden samt en förmåga till ämnesövergripande och processinriktat tänkande.
En mycket viktig utgångspunkt för utbildningen är den antroposofiska helhetssynen på människan och på barns och ungdomars utveckling i både individuellt och socialt avseende. Förutom djupa ämneskunskaper skall utbildningen ge goda kunskaper och färdigheter i didaktik. Frågor om urval och förmedling av val av undervisningsinnehåll och arbetsformer skall kunna relateras till elevers olika utvecklingsstadier. Det intima samspelet mellan waldorfskolans kursplan och elevernas olika behov och förutsättningar i olika åldrar skall särskilt bearbetas.
Att didaktiken i waldorfskolan bygger väsentligt på konstnärligt skapande beaktas särskilt. Den studerande skall vidare få kunskaper om olika sätt att organisera verksamheten i klassrummet i relation till waldorfskolans värdegrund och mål. Detta innefattar kunskaper om olika arbetsformer, elevmedverkan, demokratisk fostran, liksom kollegialt samarbete inom lärarkåren.
Utbildningen skall vidare ge kunskaper om friskolornas organisationsformer och villkor i samhället. Utbildningen skall ge rika möjligheter för den studerande att utveckla inre självkännedom som är en mycket viktig utgångspunkt för allt pedagogiskt arbete. I ett avslutande examensarbete skall den studerande redovisa ett självständigt arbete med anknytning till den kommande yrkesrollen.

IV. FÖRVÄNTNINGAR PÅ DE STUDERANDE

Den studerandeskall ha ett aktivt ansvar för sin egen utbildning till lärare. Den studerande skall ta på sig en aktiv och kreativ roll. Den för waldorflärarutbildningen viktiga mångsidiga konstnärliga bildningen kan bara uppnås genom den studerandes höga och kontinuerliga närvaro (minst 80%). Under utbildningen betonas det personliga och sociala ansvaret. Den studerande skall aktivt medverka i gestaltningen och genomförandet av sin utbildning, och bidraga till att akademien kan utvecklas till en kulturell mötesplats. Alla studenter förväntas aktivt bidraga till skapandet av gemensamma fester, högtider och avslutningar.

V. FÖRVÄNTNINGAR PÅ LÄRARUTBILDARE

Rudolf Steiners antroposofi och pedagogiska idéer utgör det viktiga fundamentet i denna utbildning. Därför skall lärarutbildaren vara förtrogen med Steiners helhetssyn på barnet samt kunna relatera denna till andra pedagogiska synsätt. Lärare inom waldorflärarutbildningen skall ha goda ämneskunskaper, pedagogisk beprövad erfarenhet och en forskande och nyskapande grundhållning. Lärarutbildaren skall stimulera den studerande att bilda sig, att reflektera över förvärvade kunskaper samt över den praktik hon/han möter. En viktig uppgift i undervisningen är att synliggöra ämnenas historiska bakgrund och ge visioner om deras framtida utveckling. Lärarutbildaren skall förmedla en god kännedom om hur olika ämnen samverkar och utvecklas genom årskurserna utifrån insikten i elevers behov i olika åldrar. Att inspirera och handleda studenterna så att var och en kan utveckla sin egen yrkesidentitet skall vara lärarutbildarnas främsta mål.

VI. LÄRARKOLLEGIET

Alla utbildare vid Waldorfakademien tillhör lärarkollegiet. Kollegiet samlas varje vecka till lärarmöte för att följa upp och besluta om det kontinuerliga arbetet. Gäst- och timlärare som inte har möjlighet att deltaga i det kontinuerliga arbetet informerar sig regelbundet om denna planering. Lärarkollegiet skall förverkliga de övergripande i utbildningsprogrammet beskrivna målen genom att medvetet skapa ett utbildningsklimat där forskning, konst och praktiskt pedagogiska frågeställningar kan mötas och befrukta varandra och där de studerandes utveckling följs upp i bästa möjliga samarbetsanda.

VII. UTBILDNINGENS STRUKTUR OCH HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Utbildningsprogrammet för waldorflärarexamen har inriktningen mot undervisning i åk 1-7.
Termin 1-2: Basår
Termin 3-5: Allmän lärarkunskap 20v med praktik (12v)
Bred ämneskunskap åk1-5. Konstnärliga och hantverksämnen (10v) Matematik/NO-ämnen (14v) Svenska/SO-ämnen (14v)
Termin 6-7: Allmän lärarkunskap med praktik (8v) och examensarbete (10v). Konstnärliga och hantverksämnen (12v). Matematik och NO-ämnen samt Svenska/SO-ämnen inkl. ämnesdidaktik åk 6-7 (10v).
Basår (Introduktionsutbildning)
Grundläggande studier i antroposofi och barnets utveckling varvas med praktiskt-konstnärliga övningsämnen som eurytmi, musik, flöjtspel, körsång, målning, formteckning, drama, träarbete och bokbindning. Waldorfskolans kursplan presenteras och exemplifieras. Olika ämnen bearbetas med en bred allmänbildande och personutvecklande utgångspunkt. Studier av den första 7-års-perioden och waldorfförskolepedagogiken tas upp i förbindelse med övningar i sagoberättande och bearbetning av olika naturmaterial. En veckas auskultation under termin 2 ger en första inblick i hur waldorfskolan eller waldorfförskolan fungerar. Den studerande gör muntliga och skriftliga redovisningar till olika teman. Gemensamma årstidsfiranden, månadsfester och avslutningar ger tillfällen för olika klasser att visa för varandra något man arbetat med. I slutet på varje termin förs enskilda uppföljningssamtal. Inriktningen på utbildningen bestämmer den studerande senast i slutet på andra terminen.
Allmän lärarkunskap
Denna del av utbildningen omfattar alla grundläggande och fördjupade studier och konstnärliga övningar som har sin utgångspunkt i antroposofin och den allmänna waldorfpedagogiska helhetssynen. Därtill räknas också praktiken och ett examensarbete. Denna del utgör ca. hälften av utbildningen och utgör dels egna studier dels är den sammanvävd med ämnesstudierna. Under introduktionsåret läggs grunden för den allmänna lärarkunskapen. Den allmänna lärarkunskapen omfattar studier i ämnena pedagogik, metodik och ämnesövergripande kurser. Den är starkt inriktad på waldorfpedagogikens synsätt och metoder.
Steiners antroposofi och pedagogiska idéer utgör fundamentet i denna del av lärarutbildningen. Här läggs olika perspektiv på lärarrollen och skolverksamheten under respektive terminer. I den allmänna lärarkunskapen ingår kunskaper om grundläggande läs- och skrivinlärning och matematikinlärning. Därtill hör även grundläggande läs- och skrivsvårigheter som t.ex. dyslexi.
Fr.o.m. termin 3 är den allmänna lärarkunskapen sammanvävd med ämnesstudierna. Ämneskunskaperna får sin förankring i den antroposofiska människokunskapen. Metodik och didaktik bearbetas utifrån målsättningen att stödja barnets utveckling. Under de sista terminerna inriktas studierna på frågor om teori och praktik samt vetenskapligt och konstnärligt forsknings- och utvecklingsarbete med anknytning till skolverksamheten. Lärarens olika roller som kunskapsförmedlare, konstnär och ledare tas upp liksom friskolornas villkor i samhället, föräldrarsamarbete och samarbetsformer i ett lärarkollegium. Utbildningen avslutas med ett examensarbete med bl.a. utgångspunkt i erfarenheter från praktiken. Ämnesdidaktik knuten till ämnesstudier inräknas ej i den allmänna lärarkunskapen.
Ämnesstudier
Teoretiska, konstnärliga och hantverksmässiga ämnen ska balansera ut varandra under utbildningen. Ämnesstudierna syftar till att den studerande förvärvar relevanta kunskaper och konstnärliga förmågor i olika ämnen för årskurserna 1-7. De ger en kunskapsgrund utifrån vilken läraren under sin verksamma tid kan förnya sina ämneskunskaper, deltaga i utvecklingsarbete och utveckla sin undervisning. Ämneskurserna kan vara ämnesspecifika eller övergripande. I kurserna ingår valfria fördjupnings- respektive breddningsalternativ.
Ämnesstudierna skall ha en didaktisk anknytning. Genom denna förvärvar den studerande bl a kunskaper om och färdigheter i den för waldorfskolan specifika periodläsningen och hur ämnesstoffet kan anpassas på ett meningsfullt, begripligt och kreativt sätt för elever på olika stadier. Under termin 4 redovisas en ämnesinriktad uppsats som omfattar 5 studieveckor. Under termin 5 redovisas ett enskilt arbete med utgångspunkt i konsten. Kursplaner för de olika ämneskurserna inkl. kurslitteratur tillhandahålls av ansvariga ämneslärare.
Praktik
I utbildningen varvas praktik och teori. Praktik förläggs i huvudsak till waldorfskolor men kan i vissa undantagsfall också genomföras i andra utbildningsmiljöer (totalt ca. 20 veckor). Under praktiken skall den studerande omsätta vunna kunskaper och färdigheter och inhämta erfarenheter som ger utgångspunkter för de mer teoretiska studierna. Praktiken skall ge en allsidig bild av skolans verksamhet. Den studerande behöver få erfarenhet från olika skolmiljöer. I den avslutande praktiken under termin 6 skall hela lärararbetet prövas. Riktlinjer för praktikanten och handledaren samt målsättningar för olika terminers praktikperioder finns tillgängliga på sekretariatet och delas ut inför aktuella praktikperioder. Praktikplatser ordnas av en särskild praktikgrupp vid Akademien, som samordnar skolornas erbjudna platser med studenternas önskemål.
Examensarbete
Examensarbetet omfattar en teoretisk och en praktisk-konstnärlig del, motsvarande 10 veckors studier. Muntlig och skriftlig redovisning sker i slutet av 7:e terminen.
VIII. VILLKOR FÖR BEHÖRIGHET / URVAL AV SÖKANDE / ANTAGNING
För att bli antagen till waldorflärarutbildning krävs att den sökande har genomgått 3-årig gymnasieutbildning eller motsvarande. En skriftlig ansökan skickas till Akademien senast den 15 april inför höstterminens och senast den 15 november inför vårterminens kursstart.. Vid antagningsintervjun skall den sökande visa viss begåvning och ett levande intresse för konstnärligt skapande. Den sökande skall ha en viss kännedom om antroposofi och waldorfpedagogik. Att ha erfarenhet av undervisning med barn i olika åldrar är en fördel. Den sökande skall ha läst och godkänt Akademiens utbildningsplan och riktlinjer/regler innan han/hon börjar studierna.

XI. AVRÅDAN

De studerandes utveckling under studietiden skall följas fortlöpande för att vid behov kunna hjälpa studerande med problem i utbildningen. Uppstår bland lärarna eller utbildningsledare tveksamhet om en studerandes möjligheter att med godkänt resultat fullfölja en påbörjad utbildning eller om dennes lämplighet att utöva läraryrket, skall prövas om den studerande bör rådas att inrikta sina studier mot annan yrkesverksamhet. Sådan prövning bör ske så tidigt som möjligt. Prövningen skall göras av utbildningsledningen i samråd med berörda lärare och den studerande. Om prövningen leder till att den studerande avråds från fortsatt utbildning skall den studerande beredas möjlighet att diskutera alternativa utbildningar.